Bakgrund

Östersjön är ett unikt och känsligt innanhav med en begränsad biologisk mångfald. Den har varit utsatt för utsläpp av en mängd föroreningar som påverkat Östersjöns hälsa negativt under lång tid. Det görs fantastiskt mycket i Östersjöns tillrinningsområden för att förbättra dess vattenkvalitet, säkra ett dricksvatten av god kvalitet och inte minst för att bidra till en stärkt biologisk status i vattendragen. Samtidigt saknas mer kraftfulla åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten och biologisk status i själva Östersjön. Den biologiska mångfalden har utarmats kraftigt och i avsaknad av ett hållbart fiske är situationen för sill/strömming idag kritisk, då storleken på bestånden ligger långt ifrån toppnoteringarna för 30-50 år sedan (1). För några år sedan kollapsade det västra torskbeståndet i Östersjön på grund av överfiskning trots experternas upprepade varningar och råd att i god tid minska torskfisket. Nu är vi mycket nära samma situation för sillen/strömmingen.

Östersjön

ett unikt innanhav

Foto: B. Kihlberg

Sillen/strömmingen är en mycket viktig komponent i Östersjöns ekosystem såväl för att hålla mängden arter längre ned i näringsväven på vettiga nivåer samt för att själv vara den viktigaste födan för bland annat torsk, lax, tumlare, många sjöfåglar samt säl (människan inte att förglömma).

Fiske-kvoter

Internationella havsforskningsrådet (ICES) har under de senaste åren ofta påpekat att minskade fiskekvoter för sill/strömming i Östersjön behövs för att klara förvaltningsplanen. För 2024 bedömde ICES att ett fiskestopp på riktat fiske efter sill/strömming behövs för att klara kraven i förvaltningsplanen för Östersjön utanför Rigabukten då bestånden är på så låga nivåer att man riskerar en kollaps. EU kommissionen lade också fram detta förslag till EU:s Landsbygds- och Fiskeministrar som dock beslutade om ett fortsatt fiske med en kvot på drygt 95 000 ton sill/strömming i Östersjön och Bottniska viken där Sveriges andel är cirka 23 000 ton (2).

ICES senaste bedömning om ett ökat uttag av sill i Centrala Östersjön för 2025 är, som under alla tidigare års bedömningar, baserat på data med mycket stor osäkerhet (1,3). Något som också ICES själv ger klart uttryck för (4). När osäkerheten är så stor måste de nya kvoterna basera sig på försiktighetsprincipen så att sillbeståndet i Östersjön kan återhämta sig och öka till en livskraftig nivå. Stockholms Universitets Östersjöcentrum föreslår till exempel att fångstkvoterna för sill/strömming bör ligga 50% under ICES beräknade maximala uttag för att inte riskera överfiske. Ändå tog EU:s fiske- och landsbygdsministrar beslut om maximala fångstkvoter för 2025 av sill/strömming i hela Östersjön.

Försiktighets-principen

När data inte är helt säkra

Läs dokumentet Östersjöuppropet i sin helhet här

Direkt human -konsumtion

istället för

industrifiske

Foto: B. Kihlberg

Sill/strömming som

människoföda

viktigt

som ett

beredskaps mål

Samtidigt befinner sig Sverige i det kanske osäkraste säkerhetsläget på över 50 år, där mattillgången kan bli utsatt när transportkedjor bryts och den inhemska självförsörjningen är otillräcklig. I det sammanhanget är det viktigt att ha ett hållbart fiske och en nationellt förankrad fiskberedningsindustri i Sverige (5). En större sill- och strömmingspopulation i Östersjön ger tillgång till mer inhemsk och näringsriktig mat när importen från utlandet blir begränsad.

Foto: B. Kihlberg

När man tittar på hur Sveriges sill/strömmingsfiske fördelar sig ser vi att cirka 10 % av fiskeuttaget kommer att gå till humankonsumtion i år. Cirka 90 % går till djurfoderindustrin mestadels utomlands, fångade av några få av de största trålarna och med fångsten landad utomlands. Om man vill ha en levande kustbygd där en utkomst från fiske i Östersjön ska vara möjlig bidrar inte det nuvarande systemet i fisket till detta.

Referenser:

(1) https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/radgivning/faq-om-sill/

(2) https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-i-ostersjon/tidigare-ar/kvoter-i-ostersjon-2024.html

(3) https://www.havochvatten.se/arkiv/aktuellt/2024-10-24-ostersjons-fiskemojligheter-for-2025-beslutade.html

(4) https://ices-library.figshare.com/articles/report/Herring_i_Clupea_harengus_i_in_subdivisions_25_29_and_32_excluding_the_Gulf_of_Riga_central_Baltic_Sea_/25019276?backTo=%2Fcollections%2FICES_Advice_2024%2F6976944&file=46738738

(5) https://balticwaters.org/ostersjobrief-71-sillen-en-del-av-var-beredskap/